Vi gjorde tillsammans med Ställdalens Fotoklubb och Ljusnarsbergs Trädgårdförening ett besök på Björskogsnäs den 8 juni.
På parkeringen mötte vår guide Marina Nilsdotter Werdin oss. Hon tog oss med på en vandring genom det vackra kulturlandskapet. Det blev väldigt mycket mer än guckosko. Förutom Björskognäs historia var Marina mycket kunnig i växternas plats i folktron.
Vandringen gick först genom en skuggig lövsal. Vi stannade ofta och lyssnade på fågelsång samt tittade på den rika floran.
Så tog odlingslandslandskapet över. Floran var artrik och blommade rikligt. Vi kom fram till den gamla gården som skyddades av tre vårdträd. Marina berättade om gården och dess innevånare genom tiderna. Just nu betade inga djur ner mot Torrvarpen men det skall komma kor.
Så gick vi vidare mot Björskogsnäs norra udde för fikastund men det tog tid att ta sig dit. Växtligheten var fantastisk och måste beundras. Det var inte bara guckosko. Smörbollarna lyste gula och de flesta av försommarens blommor tävlade om vår uppmärksamhet.
Efter fikat fortsatte vi vandringen på halvöns västra sida. Där fanns en riklig blommning av tvåblad och naturligtvis Guckosko. Vi studerade det nedlagda kalkbrottet. Olika ormbunkar trivdes i detta skuggade område. Åter tillbaka till gården satt vi en stund och pratade om våra upplevelser och Marina berättade om naturens läkande förmåga på oss stressade nutidsmänniskor.
Nu skildes vi från Marina och Clarence Werdin, reporter på ETC Bergslagen, som också varit med oss på vår nästan tre timmar långa vandring i perfekt väder.
Innan vi drog oss mot bilarna besökte vi de sju björkarna. Deras växtsätt och utseende är väldigt säreget. Stammarna närmast marken påminner om vårtbjörken skrovlighet men mycket kraftigare. Längre upp på stammen är barken slät som på de björkar som vi har runt oss.
Det blev en dag att minnas med glädje.
Text: Thyra Lundell
Foto: Bengt Lundell