Klockan 6 på söndagmorgon 26 april samlades några av medlemmarna på Ahlströms parkeringsplats för att åka till Örebro och vandra i Rynningeviken och Oset. Det är två av Örebros stora oaser och det märktes för fram på förmiddagen då mängder av promenerande fågel och naturskådare samsades med många joggare och cyklister. De sista med musik i öronen.
Vi startade vid Naturens Hus.
Första rariteten vi fick skåda var en rörhöna. Med sin gul/röda näbb är den inte svår att artbestämma. Vi njöt av grönskan medan vi vandrade ut till Rynningeviken.
Första långa stoppet gjordes på en plattform med utsikt över södra delen. En parningslek mellan två skäggdoppingar fascinerade. På avstånd hördes en rördrom dova läte. Massor med olika gäss och skrak och andra sjöfåglar beskådades med tubkikare och handkikare. Kamerorna fick också jobba.
Vandringen fortsatte fram emot Rävgången utefter den flacka stranden. En gråhakedopping blev det mest unika där. Men eftersom solen sken varmt så blev vi stående en stund och bara njöt av fågellivet. Strandägarna är välbetade av kor så man har god sikt på vad som rörde sig.
På vandringen tillbaka till Naturens Hus såg vi ett par sädgäss med 7 stycken små dunbollar till kycklingar. Dom var verkligen söta.
En gräsandshane tog en vilopaus på en fiskbrygga.
Stigen går genom ett alträsk. Grönskan var frodig och ändå mer blir det när alla löv slagit ut.
Innan man når parkeringen passeras en liten inhägnad vattensamling. Där håller man på och forskar kring större vattensalamander. Vi stod en lång stund och försökte se någon men dom höll sig undan.
Så var det dags för förmiddagskaffe. Vi njöt utav solvärmen, kaffe och smörgås. På gräsmattan blommade bellis och i rabatterna scilla och påskliljor. Vi var helt överens om att så mycket skönare kan det inte bli.
Vi delade med oss av smörgåsarna till några hungriga skratt måsar. Det blev ett skådespel att se dem överlista varandra för att skaffa sig de bästa bitarna.
Onödiga kläder lades i bilarna så gick promenaden ut till Oset över den relativt nya bron.
Efter Svartån satt det fiskare med långa rör och i vattnet hade dom kassar. Eftersom vi är vetgiriga frågade vi vad dom höll på med. Det var DM i lagmete. De långa rören var förlängning av metspöna. Tävlingen skulle pågå mellan 11 – 15 därefter vägde man fångsten som låg i kassarna och sedan fick fisken återgå till friheten.
Vi fortsatte promenaden ut till ett fågeltorn i norra delen av Oset. Rödbenor blev det raraste där. På ängarna gick det kor med kalvar. Vi kunde också konstatera att sothöna har väldigt stora fötter.
På återvägen till bilarna kom vi till ett stort bestånd av fågelbärs buskar. De blommade överdådigt. Det fanns också slånbärssnår med blommor. En fasan ropade med visade sig inte.
Vi avslutade dagen med lunch på Naturens Hus.
Text: Thyra Lundell
Foto: Bengt Lundell