Från Kolbron går färden norrut på Nittälvens västra sida.
Solens strålar letar sig ned genom tallarnas kronor och lyser på den gråvita fönsterlaven som täcker stora ytor av marken. Öar av gröna blåbärstuvor bryter av det grå. Nattens dagg ligger fortfarande kvar på lingonriset och gör att den mörkgröna ytan gnistrar. Efter någon kilometer står några ståtliga tallar som säger oss att vi snart är framme vid slåtterängen.
Några medlemmar från Ställdalens Naturstudieklubb är redan där. Snart finns slåtterredskap och mat på plats vid grillplatsen.
Först gör vi en överblick över området och ser om det finns något vi inte skall slå för tillfället.
Några stora bestånd av ängsvädd kommer att sparas. De blommar sent och är därför mycket viktiga för att fjärilar, bin och humlor skall få äta för att sig mätta på nektarn.
Buskarna breder ut sig på ängen. Det är balansgång att vårda Dansarbacken efter sedan det blev en del av naturskyddsområde Kaljoxadalen. Nu måste Länsstyrelsen få säga vad som skall sparas men vi har också uppdragsgivarens, Jordbruksverkets, krav att sköta ängen enligt deras direktiv. De enda buskar vi vet bör sparas är brakveden eftersom det är en av citronfjärilens förutsättningar för att föröka sig.
Så startas slåtterbalkarna och gräset faller.
Det samlas snabbt ihop av räfsor.
Hässjan fylls med ”kämmat” blivande hö.
Det är mat för getter och får. Massor med örter och olika gräs ger ett bra tillskott av mineraler. Nu blir det skogens djur som skall hitta hässjan.
Inger har tänt elden och satt murrikan på plats. Det skall bli köttfärsröra a la Ställdalen.
Vid 11-tiden tar vi en paus. Korkarna skruvas av termosarna och vi umgås under trevligt småprat innan redskapen åter greppas.
Så blir det dags för lunch.
Köttfärsröra och sallad fylls i tunnbröd och stoppas i kaffefilter.
Inger får beröm för sin kokkonst.
En välbehövlig vila på den nyslagna ängen ger krafter till att ta nya tag. Någon timme senare kan vi njuta av den nyslagen Dansarbacken som säkert kommer att ta emot många besökare. Både bilåkare men också paddlare på Nittälven. Just nu är älven paddelvänlig med lagom högt vattenstånd.
Innan jag som skribent tar plats i bilen vänder jag mig om och tittar ut över Dansarbacken med sin lilla hölada och nyslagna äng. Detta är ett av smultronställena i Ljusnarsberg. Ta gärna med kaffekorg och åk dit när du vill göra en lagom lång utflykt.
Text: Thyra Lundell Foto: Bengt Lundell
One Response to Slåtter på Dansarbacken